Kan bra beslut ge dåliga resultat? Utfallsbias, efterklokhet och hur man kan förbättra sin beslutsförbättringsförmåga

Hur försöker vi förbättra vårt beslutsfattande, och kan vi göra detta ännu bättre? I en värld full av möjligheter och risker har vi människor den viktiga förmågan att komma på och jämföra olika handlingsalternativ inför ett beslut. Det alternativ som vi sedan agerar på påverkar hur vårt liv utspelar sig (beslutets så kallade utfall). Oftast är det ganska liten skillnad mellan alternativens olika utfall, men ibland kan skillnaden i utfall vara väldigt stor. /.../ Alla borde försöka förbättra sitt beslutsfattande i syfte att förbättra sina utfall. Det enklaste sättet att göra detta på är att bedöma "hur bra var utfallet?" och låta denna bedömning utgöra svaret på frågan som vi egentligen vill svara på, "hur bra var beslutet?". Detta tankesätt må vara enkelt, men det är också felaktigt. Inom kognitionsvetenskap beskrivs denna tendens som utfallsbias (outcome bias), det vill säga att ens bedömning av ett besluts kvalitet påverkas för mycket av beslutets utfall (och för lite av andra faktorer). När vi fattar ett beslut kan vi bara använda oss av den information som vi har vid beslutstillfället. Ofta finns det en eller flera osäkerhetsfaktorer som vi inte kan veta med 100% säkerhet hur de kommer att påverka utfallet av vårt beslut.

Kunskapsförbannelsen: Hur kunskapsskillnader försvårar kommunikation

Alla människor har olika nivåer av kunskap i olika ämnen. Vi kan olika mycket om programmering, konst, psykologi, fjärilsarter, kvantmekanik och allt annat. Denna kunskapsskillnad ställer till problem när en människa ska förklara någonting för någon annan. Vi har väldigt svårt att "tänka bort" den kunskap som vi själva har, men som den andra parten saknar. /.../ Det spelar ingen roll hur bra du förstår din förklaring om din åhörare känner att de förstår lika mycket som om du hade gett den på grekiska.

Bekräftelsefelet och filterbubblor

En av våra viktigaste förmågor är att granska trovärdigheten för olika påståenden. /.../ Tyvärr är vår granskningsförmåga inte så bra som man hade kunnat hoppas. Alltför ofta bekräftar vi bara vår ursprungliga bedömning, istället för att uppdatera denna baserat på information som dyker upp under granskningen. Denna tendens har fått namnet bekräftelsefelet (även konfirmeringsbias, eng. confirmation bias) och inbegriper flera snedsteg som vi gör när vi söker, tolkar och minns information som behövs för att granska ett påstående. /.../