Bekräftelsefel/konfirmeringsbias (confirmation bias/myside bias)

Folk tror på det som de vill tro på

People believe what they want to believe”. Vem har inte, något uppgivet, tänkt att vissa människor inte bryr sig om fakta utan bara tror på det som de vill tro på? Detta beteende är dock inte begränsat till hårdnackade vaccinmotståndare, ungjordskreationister eller klimatförändringsförnekare. Vi har alla en ovilja att ändra uppfattning, vi vill gärna tro att vi redan nu har så rätt som man någonsin kan ha.

En konsekvens av detta är bekräftelsefelet (även konfirmeringsbias, confirmation bias eller myside bias). När någon väl har bildat sig en uppfattning om en person, ett företag, ett påstående, en ideologi, eller något annat, är det svårt att ändra den uppfattningen. På ”psykologiska” beskriver man detta som att människor har svårt att uppdatera sin uppfattning tillräckligt mycket efter att ha kommit i kontakt med ny information. Det är inte för inte som vi säger att ”första intrycket är viktigt”.

Bekräftelsefelet påverkar hur vi sökertolkar och minns information. Det är viktigt för oss att förstå hur det spelar en roll i våra liv. Eftersom bekräftelsefelet har många sätt att påverka oss är det svårt att helt komma undan det, men det finns också flera olika sätt att mildra dess effekter.

Bekräftelsefelet påverkar hur vi sökertolkar och minns information. Det är viktigt för oss att förstå hur det spelar en roll i våra liv.

Hur vet vi att bekräftelsefelet finns?

I dagens samhällsdebatt är det tydligaste tecknet på bekräftelsefelet den polarisering som pågår inom politiska diskussioner. Förr i tiden fick alla människor information från mer eller mindre samma källor (statlig media, sedan större nyhetstidningar), vilket gjorde att alla ändå var någorlunda överens om hur samhället såg ut. Informationen vi kunde söka upp, de tolkningar vi gjorde och de minnen vi hade skiljde sig sannolikt inte åt lika mycket som de gör idag.

Man kan dock hitta informella observationer av bekräftelsefelet i skrifter från antika Grekland (Thukydides) och genom århundraden hos filosofer som Francis Bacon och författare som Dante Alighieri och Leo Tolstoy.

The human understanding when it has once adopted an opinion … draws all things else to support and agree with it. And though there be a greater number and weight of instances to be found on the other side, yet these it either neglects or despises, or else by some distinction sets aside or rejects. – Francis Bacon, Novum Organum

Idag söker vi själva upp information från vänner, medier och influencers som vi själva sympatiserar med, och den information som vi kommer i kontakt med utan att ha sökt upp den är ofta filtrerad för att öka sannolikheten att vi ska interagera med den. Vi lever i så kallade ”filterbubblor”.

En tidig studie kring hur vi tolkar information för att bekräfta våra uppfattningar gjordes på Stanford i slutet av 1970-talet. Forskarna rekryterade deltagare som före studien endera förespråkade eller var emot dödsstraff. Alla deltagare fick läsa två studier om dödsstraff, en som påvisade positiva effekter och en som påvisade negativa effekter (bägge studierna var påhittade, men deltagarna visste inte detta). Efter läsningen ombads deltagarna bedöma studiernas vetenskaplighet och slutsatser. Föga förvånande bedömde deltagarna att studien som bekräftade deras egna åsikt hade högre grad av vetenskaplighet, och deltagarnas åsikter uppdaterades även mot mer extrema positioner än före de läste studierna (Lord, Ross, & Lepper, 1979).

Gilovich (1991) beskrev dubbelstandard genom att påvisa de två olika frågor som människor kan ställa sig. För sådant som bekräftar en uppfattning som man redan har frågar man ”Får jag tro på detta?” (”Can I believe this?”), medan sådant som säger emot ens uppfattning utsätts för den mycket strängare frågan ”Måste jag tro på detta?” (”Must I believe this?”). Jag må ha en förutfattad mening i frågan, men visst kan man känna igen denna särbehandling av information både hos sig själv och hos andra? De rimliga frågeställningarna är såklart ”Borde jag tro på detta?” och ”Hur bör jag uppdatera min uppfattning baserat på detta?”

Borde jag tro på detta?

Hur bör jag uppdatera min uppfattning baserat på detta?

När vi ska använda oss av information som vi har lärt oss vid ett tidigare tillfälle är det svårt att inte uppvisa någon form av selektivt minne. När vi har sett en politisk debatt, läst en argumenterande text, haft en diskussion, eller på annat sätt bearbetat information om något som vi har en uppfattning kommer vi oftare att minnas sådant som vi gillade och kanske något som kom från ”den andra sidan” som lät fullständigt löjligt.

Trots allt det som beskrivs ovan vill vi gärna tro att vi kan ta till oss och använda information på ett objektivt sätt. Vi vill ju gärna ha rätt, men det verkar som att vi ofta har en ännu större vilja att ha haft rätt från början…

Noterbart är att bekräftelsefelet ofta diskuteras tillsammans med de närbesläktade begreppen motiverat resonerande (motivated reasoning) och kognitiv dissonans (cognitive dissonance), se ”Psychology’s Treacherous Trio” från bloggen Why We Reason för en bra diskussion om dessa begrepp.

Vad kan vi göra åt det?

Den krassa sanningen är nog att bekräftelsefelet alltid kommer att vara en del av det mänskliga tillståndet. Det finns dock saker som vi kan göra, med utgångspunkt från de delar av vår informationsbearbetning som bekräftelsefelet påverkar. Alla dessa åtgärder kräver ansträngning, vilket gör att man får anpassa dem beroende på hur viktig den aktuella frågan är.

  • Sök aktivt upp information som säger emot eller nyanserar din nuvarande uppfattning. Leta dig utanför filterbubblor, diskutera med de som tycker annorlunda och är villiga att ha en bra diskussion med dig (diskussioner med ”troll” gör sällan nytta).
  • Tolka ny information på dess faktiska meriter, oavsett om du redan håller med den eller ej. Lyssna på vad ”den andra sidan” faktiskt säger, istället för att ägna all din kraft åt att försöka ”skjuta ned” dem direkt (inombords eller genom att besvara dem offentligt). Tolka hellre motstridig information snällt än strängt. Tillämpa gärna källkritik, men se till att du gör det rättvist mot argument från båda sidor:
    • Vem kommer informationen ifrån?
    • Varför förmedlar de informationen? Säljer de något?
    • Vilket stöd har de för informationen? Empirisk forskning? Personliga berättelser (s.k. anekdoter)?
    • Hur bra är informationen? Följer den en logisk struktur? Har de gjort rimliga påståenden?
    • Vad säger informationen om det aktuella påståendet?
  • Hjälp dig själv att minnas information så bra som det går. Nästa gång du tänker på ett osäkert påstående, ansträng dig för att minnas sådant som både talar för och emot det.

Avslutning

Ingen människa kommer någonsin att vara helt utan bekräftelsefel. Vi är inte perfekta informationsbearbetare och det är tveksamt om vi ens kommer kunna programmera AI till att bli det. Men vi kan anstränga oss för att bli bättre, och hjälpa andra att också bli det. Summan av kardemumman är därför:

  • Ta heder i att våga uppdatera dina uppfattningar i ljuset av ny information
  • Ansträng dig för att sökatolka och minnas information på ett så rättvist sätt som möjligt
  • Sprid nyfikenhet och kunskap kring hur felbart mänskligt tänkande är, Dela-knapparna finns här nedanför av en anledning 😉
Referenser:

Gilovich, T. (1991). How we know what isn’t so: The fallibility of human reason in everyday life. New York, NY: Free Press. (Om boken på GoodReads)

Lord, C. G., Ross, L., & Lepper, M. R. (1979). Biased assimilation and attitude polarization: The effects of prior theories on subsequently considered evidence. Journal of Personality and Social Psychology, 37(11), 2098-2109. http://dx.doi.org/10.1037/0022-3514.37.11.2098

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s